publicerad: 2015
självreglering
själv|regl·er·ing
substantiv
~en ~ar själv reglering 1
Singular | |
---|---|
en självreglering | obestämd form |
en självreglerings | obestämd form genitiv |
självregleringen | bestämd form |
självregleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
självregleringar | obestämd form |
självregleringars | obestämd form genitiv |
självregleringarna | bestämd form |
självregleringarnas | bestämd form genitiv |