publicerad: 2015
skadskjutning
skad|skjut·ning
el. skade|skjut·ning
substantiv
~en ~ar skadskjuta
Singular | |
---|---|
en skadskjutning (en skadeskjutning) | obestämd form |
en skadskjutnings (en skadeskjutnings) | obestämd form genitiv |
skadskjutningen (skadeskjutningen) | bestämd form |
skadskjutningens (skadeskjutningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
skadskjutningar (skadeskjutningar) | obestämd form |
skadskjutningars (skadeskjutningars) | obestämd form genitiv |
skadskjutningarna (skadeskjutningarna) | bestämd form |
skadskjutningarnas (skadeskjutningarnas) | bestämd form genitiv |