publicerad: 2015
skalk
skalk
substantiv
~en ~ar 1 bröd- el. ostkant2 ⟨åld.⟩ skojare, skälm
Singular | |
---|---|
en skalk | obestämd form |
en skalks | obestämd form genitiv |
skalken | bestämd form |
skalkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skalkar | obestämd form |
skalkars | obestämd form genitiv |
skalkarna | bestämd form |
skalkarnas | bestämd form genitiv |