publicerad: 2015
skrattare
skratt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skrattarna • få skrattarna på sin sida väcka beundrande munterhet
Singular | |
---|---|
en skrattare | obestämd form |
en skrattares | obestämd form genitiv |
skrattaren | bestämd form |
skrattarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skrattare | obestämd form |
skrattares | obestämd form genitiv |
skrattarna | bestämd form |
skrattarnas | bestämd form genitiv |