publicerad: 2015
skrubbare
skrubb·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skrubbarna 2skrubba
Singular | |
---|---|
en skrubbare | obestämd form |
en skrubbares | obestämd form genitiv |
skrubbaren | bestämd form |
skrubbarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skrubbare | obestämd form |
skrubbares | obestämd form genitiv |
skrubbarna | bestämd form |
skrubbarnas | bestämd form genitiv |