publicerad: 2015
skurlov
skur|lov
substantiv
~et; pl. ~ • i äldre tid: skollov för att skolan städades
Singular | |
---|---|
ett skurlov | obestämd form |
ett skurlovs | obestämd form genitiv |
skurlovet | bestämd form |
skurlovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skurlov | obestämd form |
skurlovs | obestämd form genitiv |
skurloven | bestämd form |
skurlovens | bestämd form genitiv |