publicerad: 2015
slösare
slös·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. slösarna slösa
Singular | |
---|---|
en slösare | obestämd form |
en slösares | obestämd form genitiv |
slösaren | bestämd form |
slösarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
slösare | obestämd form |
slösares | obestämd form genitiv |
slösarna | bestämd form |
slösarnas | bestämd form genitiv |