publicerad: 2015
slampa
1slampa
substantiv
~n slampor • ⟨starkt nedsätt.⟩ kvinna som föraktas för sitt levnadssätt
Singular | |
---|---|
en slampa | obestämd form |
en slampas | obestämd form genitiv |
slampan | bestämd form |
slampans | bestämd form genitiv |
Plural | |
slampor | obestämd form |
slampors | obestämd form genitiv |
slamporna | bestämd form |
slampornas | bestämd form genitiv |
2slampa
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ slarva, flamsa
Finita former | |
---|---|
slampar | presens aktiv |
slampas | presens passiv |
slampade | preteritum aktiv |
slampades | preteritum passiv |
slampa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att slampa | infinitiv aktiv |
att slampas | infinitiv passiv |
har/hade slampat | supinum aktiv |
har/hade slampats | supinum passiv |
Presens particip | |
slampande |