publicerad: 2015
slutare
slut·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. slutarna • t.ex. i kamera; till 3sluta 1
Singular | |
---|---|
en slutare | obestämd form |
en slutares | obestämd form genitiv |
slutaren | bestämd form |
slutarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
slutare | obestämd form |
slutares | obestämd form genitiv |
slutarna | bestämd form |
slutarnas | bestämd form genitiv |