SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
slutackord
slut|­ac·­kord substantiv ~et; pl. ~ 1slut ackord 1
Singular
ett slutackordobestämd form
ett slutackordsobestämd form genitiv
slutackordetbestämd form
slutackordetsbestämd form genitiv
Plural
slutackordobestämd form
slutackordsobestämd form genitiv
slutackordenbestämd form
slutackordensbestämd form genitiv