publicerad: 2015
snäppa
1snäppa
substantiv
~n snäppor • en fågel
Singular | |
---|---|
en snäppa | obestämd form |
en snäppas | obestämd form genitiv |
snäppan | bestämd form |
snäppans | bestämd form genitiv |
Plural | |
snäppor | obestämd form |
snäppors | obestämd form genitiv |
snäpporna | bestämd form |
snäppornas | bestämd form genitiv |
2snäppa
verb
snäppte snäppt • få att fastna el. lossna med ett knäppande ljud
Finita former | |
---|---|
snäpper | presens aktiv |
snäpps (snäppes) | presens passiv |
snäppte | preteritum aktiv |
snäpptes | preteritum passiv |
snäpp | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att snäppa | infinitiv aktiv |
att snäppas | infinitiv passiv |
har/hade snäppt | supinum aktiv |
har/hade snäppts | supinum passiv |
Presens particip | |
snäppande |