publicerad: 2015
snygging
snygg·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ snygg person
Singular | |
---|---|
en snygging | obestämd form |
en snyggings | obestämd form genitiv |
snyggingen | bestämd form |
snyggingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snyggingar | obestämd form |
snyggingars | obestämd form genitiv |
snyggingarna | bestämd form |
snyggingarnas | bestämd form genitiv |