publicerad: 2015
sola
sola
verb
~de ~t • sola och bada
Finita former | |
---|---|
solar | presens aktiv |
solas | presens passiv |
solade | preteritum aktiv |
solades | preteritum passiv |
sola | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sola | infinitiv aktiv |
att solas | infinitiv passiv |
har/hade solat | supinum aktiv |
har/hade solats | supinum passiv |
Presens particip | |
solande |
sola sig
• sola; oförtjänt väcka beundran: han fick sola sig sig i glansen av sin berömde brorOrdform(er) sola sig