publicerad: 2015
spärr
spärr
substantiv
~en ~ar 1 anordning som förhindrar passage; äv. bildl.: polisen satte upp spärrar runt olycksplatsen; spärrar till vissa högre utbildningar; rida spärr mot ngt motsätta sig ngt2 spärrad stil: sätta texten med spärr – Alla sammansättn. med spärr- hör till spärr 1.
| Singular | |
|---|---|
| en spärr | obestämd form |
| en spärrs | obestämd form genitiv |
| spärren | bestämd form |
| spärrens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| spärrar | obestämd form |
| spärrars | obestämd form genitiv |
| spärrarna | bestämd form |
| spärrarnas | bestämd form genitiv |


