publicerad: 2015
spåna
1spåna
substantiv
~n spånor • mest i pl.; spån; biprodukt av konstnärlig verksamhet
Singular | |
---|---|
en spåna | obestämd form |
en spånas | obestämd form genitiv |
spånan | bestämd form |
spånans | bestämd form genitiv |
Plural | |
spånor | obestämd form |
spånors | obestämd form genitiv |
spånorna | bestämd form |
spånornas | bestämd form genitiv |
2spåna
verb
~de ~t 1 klyva till spån; spåntäcka2 improvisera repliker på scenen; samtala löst kring problem e.d.
Finita former | |
---|---|
spånar | presens aktiv |
spånas | presens passiv |
spånade | preteritum aktiv |
spånades | preteritum passiv |
spåna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att spåna | infinitiv aktiv |
att spånas | infinitiv passiv |
har/hade spånat | supinum aktiv |
har/hade spånats | supinum passiv |
Presens particip | |
spånande | |
Perfekt particip | |
en spånad + substantiv | |
ett spånat + substantiv | |
den/det/de spånade + substantiv |