publicerad: 2015
spetsfundighet
spets|fund·ig·het
substantiv
~en ~er spetsfundig
Singular | |
---|---|
en spetsfundighet | obestämd form |
en spetsfundighets | obestämd form genitiv |
spetsfundigheten | bestämd form |
spetsfundighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
spetsfundigheter | obestämd form |
spetsfundigheters | obestämd form genitiv |
spetsfundigheterna | bestämd form |
spetsfundigheternas | bestämd form genitiv |