publicerad: 2015
sprätt
1sprätt
substantiv
~en ~ar 1 snobb2 mest oböjl.; ⟨vard.⟩ fart; kläm; sätta sprätt på (pengarna) sätta fart på, göra av med
Singular | |
---|---|
en sprätt | obestämd form |
en sprätts | obestämd form genitiv |
sprätten | bestämd form |
sprättens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sprättar | obestämd form |
sprättars | obestämd form genitiv |
sprättarna | bestämd form |
sprättarnas | bestämd form genitiv |
2sprätt
substantiv
~et • sprättande
Singular | |
---|---|
ett sprätt | obestämd form |
ett sprätts | obestämd form genitiv |
sprättet | bestämd form |
sprättets | bestämd form genitiv |