publicerad: 2015
språkpolis
språk|pol·is
substantiv
~en ~er • ⟨skämts.⟩ person som gärna rättar andras förmenta språkfel
Singular | |
---|---|
en språkpolis | obestämd form |
en språkpolis | obestämd form genitiv |
språkpolisen | bestämd form |
språkpolisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
språkpoliser | obestämd form |
språkpolisers | obestämd form genitiv |
språkpoliserna | bestämd form |
språkpolisernas | bestämd form genitiv |