publicerad: 2015
sprutning
sprut·ning
substantiv
~en ~ar 1spruta
Singular | |
---|---|
en sprutning | obestämd form |
en sprutnings | obestämd form genitiv |
sprutningen | bestämd form |
sprutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sprutningar | obestämd form |
sprutningars | obestämd form genitiv |
sprutningarna | bestämd form |
sprutningarnas | bestämd form genitiv |