SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ståndare
stånd·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ståndarna upprätt­stående lång­smal del t.ex. stolpe i byggnadhanligt köns­organ hos blom­växt
Singular
en ståndareobestämd form
en ståndaresobestämd form genitiv
ståndarenbestämd form
ståndarensbestämd form genitiv
Plural
ståndareobestämd form
ståndaresobestämd form genitiv
ståndarnabestämd form
ståndarnasbestämd form genitiv