SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ståndkrage
stånd|­krage substantiv ~n ‑kragar upp­stående krage
Singular
en ståndkrageobestämd form
en ståndkragesobestämd form genitiv
ståndkragenbestämd form
ståndkragensbestämd form genitiv
Plural
ståndkragarobestämd form
ståndkragarsobestämd form genitiv
ståndkragarnabestämd form
ståndkragarnasbestämd form genitiv