publicerad: 2015
stadig
stad·ig
adjektiv
~t ~a • som inte rubbas lätt, stabil; ha stadigt sällskap (med ngn) ha en kärleksrelation
Positiv | |
---|---|
en stadig + substantiv | |
ett stadigt + substantiv | |
den/det/de stadiga + substantiv | |
den stadige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de stadigare + substantiv | |
Superlativ | |
är stadigast | |
den/det/de stadigaste + substantiv |