publicerad: 2015
stadsrum
stads|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1rum 2 1stad 1
Singular | |
---|---|
ett stadsrum | obestämd form |
ett stadsrums | obestämd form genitiv |
stadsrummet | bestämd form |
stadsrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stadsrum | obestämd form |
stadsrums | obestämd form genitiv |
stadsrummen | bestämd form |
stadsrummens | bestämd form genitiv |