publicerad: 2015
stipulation
stipul·at·ion
substantiv
~en ~er • bestämmelse
Singular | |
---|---|
en stipulation | obestämd form |
en stipulations | obestämd form genitiv |
stipulationen | bestämd form |
stipulationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stipulationer | obestämd form |
stipulationers | obestämd form genitiv |
stipulationerna | bestämd form |
stipulationernas | bestämd form genitiv |