publicerad: 2015
stipulera
stipul·era
verb
~de ~t • bestämma; jfr stipulation
Finita former | |
---|---|
stipulerar | presens aktiv |
stipuleras | presens passiv |
stipulerade | preteritum aktiv |
stipulerades | preteritum passiv |
stipulera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att stipulera | infinitiv aktiv |
att stipuleras | infinitiv passiv |
har/hade stipulerat | supinum aktiv |
har/hade stipulerats | supinum passiv |
Presens particip | |
stipulerande | |
Perfekt particip | |
en stipulerad + substantiv | |
ett stipulerat + substantiv | |
den/det/de stipulerade + substantiv |