publicerad: 2015
stomatit
stom·at·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • inflammation i munnens slemhinna
Singular | |
---|---|
en stomatit | obestämd form |
en stomatits | obestämd form genitiv |
stomatiten | bestämd form |
stomatitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stomatiter | obestämd form |
stomatiters | obestämd form genitiv |
stomatiterna | bestämd form |
stomatiternas | bestämd form genitiv |