publicerad: 2015
storljugare
stor|ljug·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ljugarna storljuga
Singular | |
---|---|
en storljugare | obestämd form |
en storljugares | obestämd form genitiv |
storljugaren | bestämd form |
storljugarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
storljugare | obestämd form |
storljugares | obestämd form genitiv |
storljugarna | bestämd form |
storljugarnas | bestämd form genitiv |