publicerad: 2015
storstädning
stor|städ·ning
substantiv
~en ~ar • äv. bildl. stor förändring: storstädning i ledningen
Singular | |
---|---|
en storstädning | obestämd form |
en storstädnings | obestämd form genitiv |
storstädningen | bestämd form |
storstädningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
storstädningar | obestämd form |
storstädningars | obestämd form genitiv |
storstädningarna | bestämd form |
storstädningarnas | bestämd form genitiv |