publicerad: 2015
stramare
stram·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. stramarna • ⟨vard.⟩ hårt slagen boll
Singular | |
---|---|
en stramare | obestämd form |
en stramares | obestämd form genitiv |
stramaren | bestämd form |
stramarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stramare | obestämd form |
stramares | obestämd form genitiv |
stramarna | bestämd form |
stramarnas | bestämd form genitiv |