SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
stubin
stub·­in [‑i´n] substantiv ~en ~er tändtråd för spräng­laddning; ​på stubinen ⟨vard.⟩ genast, ögon­blickligen; ​ha kort stubin ⟨vard.⟩ ha lätt för att brusa upp
Singular
en stubinobestämd form
en stubinsobestämd form genitiv
stubinenbestämd form
stubinensbestämd form genitiv
Plural
stubinerobestämd form
stubinersobestämd form genitiv
stubinernabestämd form
stubinernasbestämd form genitiv