publicerad: 2015
stuckatör
stuck·at·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er stuckatera
Singular | |
---|---|
en stuckatör | obestämd form |
en stuckatörs | obestämd form genitiv |
stuckatören | bestämd form |
stuckatörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stuckatörer | obestämd form |
stuckatörers | obestämd form genitiv |
stuckatörerna | bestämd form |
stuckatörernas | bestämd form genitiv |