publicerad: 2015
sunnit
sunn·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • person som bekänner sig till sunna
Singular | |
---|---|
en sunnit | obestämd form |
en sunnits | obestämd form genitiv |
sunniten | bestämd form |
sunnitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sunniter | obestämd form |
sunniters | obestämd form genitiv |
sunniterna | bestämd form |
sunniternas | bestämd form genitiv |