publicerad: 2015
sybarit
sybar·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • njutningsmänniska
Singular | |
---|---|
en sybarit | obestämd form |
en sybarits | obestämd form genitiv |
sybariten | bestämd form |
sybaritens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sybariter | obestämd form |
sybariters | obestämd form genitiv |
sybariterna | bestämd form |
sybariternas | bestämd form genitiv |