publicerad: 2015
syra
1syra
substantiv
~n syror 1 kemisk förening som kan avge vätejoner och har lågt pH-värde (och ofta är frätande); surhet2 en växt3 knappast pl.; ⟨åld.⟩ fuktighet i jorden – Alla sammansättn. med syra- hör till 1syra 1.
Singular | |
---|---|
en syra | obestämd form |
en syras | obestämd form genitiv |
syran | bestämd form |
syrans | bestämd form genitiv |
Plural | |
syror | obestämd form |
syrors | obestämd form genitiv |
syrorna | bestämd form |
syrornas | bestämd form genitiv |
2syra
verb
~de ~t • göra sur el. syrlig
Finita former | |
---|---|
syrar | presens aktiv |
syras | presens passiv |
syrade | preteritum aktiv |
syrades | preteritum passiv |
syra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att syra | infinitiv aktiv |
att syras | infinitiv passiv |
har/hade syrat | supinum aktiv |
har/hade syrats | supinum passiv |
Presens particip | |
syrande | |
Perfekt particip | |
en syrad + substantiv | |
ett syrat + substantiv | |
den/det/de syrade + substantiv |