publicerad: 2015
tämjare
tämj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. tämjarna tämja
Singular | |
---|---|
en tämjare | obestämd form |
en tämjares | obestämd form genitiv |
tämjaren | bestämd form |
tämjarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tämjare | obestämd form |
tämjares | obestämd form genitiv |
tämjarna | bestämd form |
tämjarnas | bestämd form genitiv |