publicerad: 2015
tapir
tap·ir
[‑i´r]
substantiv
~en ~er • ett djur
Singular | |
---|---|
en tapir | obestämd form |
en tapirs | obestämd form genitiv |
tapiren | bestämd form |
tapirens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tapirer | obestämd form |
tapirers | obestämd form genitiv |
tapirerna | bestämd form |
tapirernas | bestämd form genitiv |