publicerad: 2015
tomtning
tomt·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨ofta arkeol.⟩ läggande av husgrund; till tomta 2
Singular | |
---|---|
en tomtning | obestämd form |
en tomtnings | obestämd form genitiv |
tomtningen | bestämd form |
tomtningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tomtningar | obestämd form |
tomtningars | obestämd form genitiv |
tomtningarna | bestämd form |
tomtningarnas | bestämd form genitiv |