publicerad: 2015
tonikum
ton·ik·um
[to´n‑]
substantiv
~et; pl. ~ • stärkande medel
Singular | |
---|---|
ett tonikum | obestämd form |
ett tonikums | obestämd form genitiv |
tonikumet | bestämd form |
tonikumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tonikum | obestämd form |
tonikums | obestämd form genitiv |
tonikumen | bestämd form |
tonikumens | bestämd form genitiv |