publicerad: 2015
trägalge
trä|galge
substantiv
~n ‑galgar • till galge 2 1trä
Singular | |
---|---|
en trägalge | obestämd form |
en trägalges | obestämd form genitiv |
trägalgen | bestämd form |
trägalgens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trägalgar | obestämd form |
trägalgars | obestämd form genitiv |
trägalgarna | bestämd form |
trägalgarnas | bestämd form genitiv |