publicerad: 2015
trigga
trigga
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ utlösa; främja
Finita former | |
---|---|
triggar | presens aktiv |
triggas | presens passiv |
triggade | preteritum aktiv |
triggades | preteritum passiv |
trigga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att trigga | infinitiv aktiv |
att triggas | infinitiv passiv |
har/hade triggat | supinum aktiv |
har/hade triggats | supinum passiv |
Presens particip | |
triggande | |
Perfekt particip | |
en triggad + substantiv | |
ett triggat + substantiv | |
den/det/de triggade + substantiv |