publicerad: 2015
underfundighet
under|fund·ig·het
substantiv
~en ~er underfundig
Singular | |
---|---|
en underfundighet | obestämd form |
en underfundighets | obestämd form genitiv |
underfundigheten | bestämd form |
underfundighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
underfundigheter | obestämd form |
underfundigheters | obestämd form genitiv |
underfundigheterna | bestämd form |
underfundigheternas | bestämd form genitiv |