publicerad: 2015
utklyvning
ut|klyv·ning
substantiv
~en ~ar • produktion av avkomma genom klyvning av arvsanlag
Singular | |
---|---|
en utklyvning | obestämd form |
en utklyvnings | obestämd form genitiv |
utklyvningen | bestämd form |
utklyvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utklyvningar | obestämd form |
utklyvningars | obestämd form genitiv |
utklyvningarna | bestämd form |
utklyvningarnas | bestämd form genitiv |