publicerad: 2015
vanedjur
vane|djur
substantiv
~et; pl. ~ • äv. om person
Singular | |
---|---|
ett vanedjur | obestämd form |
ett vanedjurs | obestämd form genitiv |
vanedjuret | bestämd form |
vanedjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vanedjur | obestämd form |
vanedjurs | obestämd form genitiv |
vanedjuren | bestämd form |
vanedjurens | bestämd form genitiv |