publicerad: 2015
vankant
van|kant
substantiv
~en ~er • rundad kant från trädstams yta på sågat virke
Singular | |
---|---|
en vankant | obestämd form |
en vankants | obestämd form genitiv |
vankanten | bestämd form |
vankantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vankanter | obestämd form |
vankanters | obestämd form genitiv |
vankanterna | bestämd form |
vankanternas | bestämd form genitiv |