publicerad: 2015
viktning
vikt·ning
substantiv
~en ~ar vikta
Singular | |
---|---|
en viktning | obestämd form |
en viktnings | obestämd form genitiv |
viktningen | bestämd form |
viktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
viktningar | obestämd form |
viktningars | obestämd form genitiv |
viktningarna | bestämd form |
viktningarnas | bestämd form genitiv |