publicerad: 2015
vinbär
vin|bär
[vi´n‑ el. vi`n‑]
substantiv
~et; pl. ~ • bär från en buske
Singular | |
---|---|
ett vinbär | obestämd form |
ett vinbärs | obestämd form genitiv |
vinbäret | bestämd form |
vinbärets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vinbär | obestämd form |
vinbärs | obestämd form genitiv |
vinbären | bestämd form |
vinbärens | bestämd form genitiv |