publicerad: 2015
vokativ
vok·at·iv
[våk´‑]
substantiv
~en ~er • ⟨språkv.⟩ ett kasus som används vid tilltal i vissa språk, t.ex. latin
Singular | |
---|---|
en vokativ | obestämd form |
en vokativs | obestämd form genitiv |
vokativen | bestämd form |
vokativens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vokativer | obestämd form |
vokativers | obestämd form genitiv |
vokativerna | bestämd form |
vokativernas | bestämd form genitiv |