publicerad: 2015
vurpa
1vurpa
substantiv
~n vurpor • kullkörning; kullerbytta
Singular | |
---|---|
en vurpa | obestämd form |
en vurpas | obestämd form genitiv |
vurpan | bestämd form |
vurpans | bestämd form genitiv |
Plural | |
vurpor | obestämd form |
vurpors | obestämd form genitiv |
vurporna | bestämd form |
vurpornas | bestämd form genitiv |
2vurpa
verb
~de ~t • falla omkull vid åkning: vurpa med cykeln
Finita former | |
---|---|
vurpar | presens aktiv |
vurpas | presens passiv |
vurpade | preteritum aktiv |
vurpades | preteritum passiv |
vurpa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att vurpa | infinitiv aktiv |
att vurpas | infinitiv passiv |
har/hade vurpat | supinum aktiv |
har/hade vurpats | supinum passiv |
Presens particip | |
vurpande | |
Perfekt particip | |
en vurpad + substantiv | |
ett vurpat + substantiv | |
den/det/de vurpade + substantiv |