publicerad: 2015
attribuera
at·tribu·era
verb
~de ~t • hänföra ngt anonymt till ngn som upphovsman; jfr attribution: tavlan har attribuerats till Rembrandt
Finita former | |
---|---|
attribuerar | presens aktiv |
attribueras | presens passiv |
attribuerade | preteritum aktiv |
attribuerades | preteritum passiv |
attribuera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att attribuera | infinitiv aktiv |
att attribueras | infinitiv passiv |
har/hade attribuerat | supinum aktiv |
har/hade attribuerats | supinum passiv |
Presens particip | |
attribuerande | |
Perfekt particip | |
en attribuerad + substantiv | |
ett attribuerat + substantiv | |
den/det/de attribuerade + substantiv |