SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
bantu
bantu [ban´tu] substantiv ~n ~er person till­hörande folk med bantu­språk
Singular
en bantuobestämd form
en bantusobestämd form genitiv
bantunbestämd form
bantunsbestämd form genitiv
Plural
bantuerobestämd form
bantuersobestämd form genitiv
bantuernabestämd form
bantuernasbestämd form genitiv